Mias blogg

Mina barns pappa har träffat en ny tjej, och det känns såklart bra. Hon är förhoppningsvis både trevlig och snäll och barnen verkar gilla henne. Så långt är allt väl. Men… Det finns ju nästan alltid ett ”men” när något verkar bra. Tjejen i fråga har både hästar och hundar, och det plus en kille med pälsdjursallergi är ingen bra kombination. Min äldste son R är nämligen allergisk mot bl a pälsdjur.  När jag träffade M hade han katt, men när jag berättade om R:s allergi lät han den bli utekatt på en gång tills han lyckats hitta ett nytt hem åt den.

Man skulle ju kunna tro att R:s pappa med tjej skulle tänka som jag och M, men det är tydligen lite för mycket begärt. Mitt mammahjärta blev både chockat och sorgset när barnen berättade att de varit hos pappas nya tjej, men att R fått ta allergimedicin hela tiden, samt blivit placerad ensam i en liten friggebod (”ungefär som en lekstuga”) nattetid. Jag tog upp detta med barnens pappa, som medgav att så var fallet men tillade att de inte var där särskilt ofta.

Idag skulle jag och M på fest. Precis innan jag skulle ta en dusch ringde min telefon. Det var R som (väldigt ledsen på rösten) stammade fram att jag antingen skulle hämta honom, eller så skulle han behöva följa med till pappas nya tjej. Han pappa var upptagen så jag bad R säga till honom att ringa upp. Det gjorde han senare. Jag ifrågasatte att de skulle åka dit (det vore ju bättre att tjejen kom till dem istället) och påpekade att R har en allvarlig allergi och inte mår väl av att utsättas för allergener en hel helg. Han blev mycket defensiv och otrevlig, och gick inte att resonera med över huvud taget. Jag pratade med R som tyckte att jag skulle komma och hämta honom, vilket jag gjorde så fort jag bara kunde. Mellansonen W meddelade att han önskade att han inte heller hade tålt päls så han kunde fått vara med mig i helgen. Sötisen…

Det fick bli myskväll med R framför ”Star Wars – The Clone Wars” istället för fest. Givetvis är R och hans hälsa så mycket viktigare än party. Men trots att vi haft en mysig kväll är jag ganska ledsen – hur kan man göra så mot sitt barn? Hur kan man medvetet utsätta honom för något han blir sjuk av? Nog för att jag börjar bli härdad på den fronten, men det här tog nog priset.