Få saker gör mig så upprörd som när vuxna människor inte är rädda om sina barn (eller barnbarn, eller kompisars barn, eller…). Var och varannan dag ser jag föräldrar (och andra vuxna) som kör iväg från affären, förskolan, skolan och andra ställen utan att ha spänt fast sina barn ordentligt i bilen. Jag vet inte om det är en kombination av god uppfostran och trafiksäkerhetsgener som fått mig att komma till den slutsats jag har när det gäller barn i bilar, eller om det helt enkelt kan hänga ihop med att jag är blond och smart… Oavsett vilket förundras jag gång på gång över den nonchalans och okunskap som vissa vuxna dessvärre uppvisar i denna fråga. När jag tog mitt körkort på 90-talet, vet jag att NTF hade en affischkampanj med tänkvärda budskap i kombination med enkla bilder. På den ena affischen var det en svartvit bild på en likkista, och under stod texten ”Jag använder aldrig bilbälte i baksätet, det känns så instängt”. Den bilden önskar jag att fler kunde meditera över en stund.
Med tanke på att ca 50 barn omkommer i trafikolyckor varje år i Sverige (källa: NTF), så borde detta vara en fråga att ta på allvar. Givetvis omkommer en del i cykelolyckor eller andra trafikrelaterade olyckor, och alla som dör i bilolyckor har säkert inte varit obältade. Men faktum kvarstår: Att inte spänna fast barnen i bilen medför att man utsätter dem för livsfara. Dessutom begår man ett brott, då det är lag på att samtliga passagerare i bilen ska vara korrekt fastspända.
”Jo, men vi ska ju bara hem” är en invändning jag mötts av många gånger, då jag ifrågasatt någon kompis beslut att bara slänga in barnet i baksätet, eller knöla in en extra vuxen i baksätet och istället ha barnet i knät. Och jag måste helt ärligt säga att jag inte riktigt förstår det argumentet. Vad menar de? Känns det OK att barnet dör på vägen hem? För mig vore det lika fruktansvärt oavsett om jag förlorade mitt barn tio meter från huset eller 35 mil bort, men där fungerar vi tydligen olika… Jag har svårt att tänka mig att man som förälder medvetet skulle sätta ner sitt barn i ett terrarium med giftormar, eller låta dem bada i närheten av krokodiler. Men att utsätta dem för livsfara i trafiken är tydligen helt OK…
Jag kan inte komma på en enda ursäkt som jag tycker är godkänd till att inte spänna fast sina barn, och jag önskar att alla hade samma inställning. Mer än en gång har jag blivit hånad och förlöjligad när jag krävt att mina barn ska spännas fast ordentligt, eller när jag vägrat köra ett extra barn i bilen. ”Jag kan ha henne i knät” funkar INTE för mig, om man säger så… Det har varit den igångtriggande kommentaren till många trafiksäkerhetsföreläsningar som jag bjudit folk på, vare sig de velat eller inte. I vanliga fall är jag rätt så diplomatisk och näst intill konflikträdd, men det här är en av få fighter som jag aldrig avstår från. Även om jag bara kan få en enda person att inse allvaret och börja spänna fast sina barn, så anser jag att det är värt att vara obekväm. Barn är det mest värdefulla som finns, och personer som inte gör vad de kan för att skydda sina barn borde faktiskt inte få skaffa några, enligt min åsikt. Att inte spänna fast sina barn i bilen anser jag är ett hån mot alla dem som gör vad de kan för att vara rädda om sina barn, men ändå förlorar dem i någon sjukdom eller på annat sätt.
Så, oavsett om du som läser detta tillhör trafiksäkerhetsmaffian (som jag) eller om du hittills varit lite nonchalant med bältandet, hoppas jag och ber dig om att ALDRIG någonsin slarva med bältet när du ska köra ett barn! Oavsett om du ska köra tre kilometer eller tre varv runt jorden…
Och ps: Glöm för all del inte att bälta dig själv!!! Men det behöver jag väl inte ens nämna… 